En trög start på ismetessäsongen förblir relativt seg, fisket vill inte riktigt braka loss i en kavalkad av viftande vippor och bjällrande bjällror. Men det är väl lika bra att försöka växla upp och försöka fiska mer. Man kan inte bromsa sig ur en uppförsbacke som Sally sa.

Micke

Återigen gick våra bilar mot Arvika för att möta upp bröderna Svensson för att rikta ett pass efter storgösarna. Men jag tror inte de vill visa oss deras bra ställen utan tar med oss till de sämsta tänkbara bara för att vi inte ska få någon fisk. De måste ha bra tålamod de där, och står ut med trögt fiske ända tills vi kommer att säga att vi måste hitta nått nytt vatten där det finns fisk. Men fasen heller, fight fire with fire säger jag bara. Är det någon som har tålamod så är det jag. Jag kommer möta upp dem vid Shell Select i Arvika varenda helg framöver ända till jag eller någon annan får en bättre gös. Nu fick ju Micke två gösar förra gången men de räknas inte. Det är bara gös över 5 kg som räknas ;). Till dagens fiske då, Micke och Mattias landar snabbt en varsin gädda och diverse glåpord hörs över isen när de hackar på varandra. Nu kan man ju få den känslan när det nappar direkt så att dagen kanske kan bli ganska bra, men de är den sämsta känslan man kan få i det läget. Dagen börjar nu bli trög och det blir långt emellan fällen trots att det ligger 28 spön vackert utlagda för att täcka av en brant. De fällen som blir så spottar fisken, jag och putte landar iallafall en varsin gädda som kanske tillsammans kommer upp över ett kilo, kanske. Men nu tänker ni kanske, att jag ska skriva att precis innan det blir kväll så lyckas vi äntligen fånga en gös. Men ni som gjorde de, tänk om, tänk rätt. Det hände inte så mycket mer förutom att vi idag skrällde till och lagade kycklingwook till lunch, den var iallafall helt okej 🙂